Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Gagnefs kommun och Bergs kommun arbetar med det generella strandskyddet, vilka attityder till detta som finns i kommunerna och hur arbetet påverkar landsbygdsutvecklingen. Särskilt fokus läggs på hanteringen av små sjöar och vattendrag. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med markägare och tjänstemän från kommunerna samt observationer. Analysen utgår från Garrett Hardins begrepp tragedy of the commons, Elinor Ostroms begrepp common-pool resources och open access resources samt Bo Rothsteins begrepp sociala fällor och tillit. Slutsatsen med uppsatsen är att Gagnefs kommun och Bergs kommuner arbetar olika med strandskyddet gällande små sjöar och vattendrag. En majoritet av informanterna anser att det generella strandskyddet endast ska omfatta naturliga vattendrag, samt att strandskyddet bör vara mer flexibelt på landsbygden än i storstäderna. Flexibiliteten innebär exempelvis att strandskyddets regelverk ska anpassas till platsen och inte tillämpas generellt över hela landet..

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

  SammanfattningArbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov.Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov.Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

Studiens syfte är att utifrån en kritisk ansats beskriva och skapa förståelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur de utifrån detta utformat verksamheten. De forskningsfrågor som varit aktuella för vår studie är: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av särskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? Vår teoretiska utgångspunkt är dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då människan är aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och där det sker en interaktion mellan samhälle och människan, dels ett sociokulturellt perspektiv då allt vi lär oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra människor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollärare och två förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förståelse för barns olikheter och de ser till allas lika värde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Människor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta är en förutsättning för ett gott socialt välbefinnande. Den här studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala välbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som på olika sätt berör det sociala välbefinnandet.

Abstract: Uppsatsen behov av sociala mötesplatser i Malmö är en kvantitativ studie med delvis öppna frågor vilket innebär att den har en kvalitativ ansats också. Uppsatsen handlar om sociala mötesplatsers betydelse för känslan av gemenskap och känslan av delaktighet i samhället. Men också om det finns en vilja att engagera sig i en social verksamhet såsom en mötesplats. vi undersöker vad dessa mötesplatser måste innehålla för att möta de behov som finns hos människor, vidare vilka behov som finns. Detta undersöker vi genom att studera olika faktorer som påverkar upplevelsen av gemenskap i det närområde man bor, varför man besöker mötesplatser och om man anser att de är nödvändiga och i så fall varför.

Sociala medier har under senare år ökat explosionsartat. 62 % av alla svenska internetanvändare använder sig idag av dessa och 40 % av alla svenska företag finns representerade med företagsprofiler. Merparten av det som skrivs i media är ur ett företagsperspektiv och handlar om deras nytta. Denna studie utgår istället från ett konsumentperspektiv, vilket är av intresse för marknadsförare.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenters behov av företagsprofiler på sociala medier ser ut, samt att beskriva och förklara hur och varför konsumenter använder sig av dessa. Syftet besvaras genom en enkätundersökning samt sammanställning av officiell trafik på fyra företagsprofiler på Facebook och Twitter.Resultatet från enkätundersökningen och observationerna tyder på att konsumenter endast har ett måttligt behov av att företag finns representerade på sociala medier.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mål som beskrivs och vilka åtgärder som föreslås för elever som har åtgärdsprogram för att nå sociala mål. Studien har baserats på tjugo åtgärdsprogram med fokus på sociala mål. Dessa har samlats in från fyra olika F-9 skolor i två angränsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats då det innebär att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framträder i dokumenten. Åtgärdsprogrammen tolkades utifrån en social och en kunskapsmässig dimension i behovsbeskrivning, mål och åtgärder. Resultatet visar att det är vanligast med mål som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gånger i jämförelse med sociala mål som förekommer 16 gånger. Fem åtgärdsprogram innehöll enbart sociala mål, fem åtgärdsprogram innehöll mål inriktade mot kunskapsutveckling och tio åtgärdsprogram innehöll både kunskaps- och sociala mål.